Det finns inte något som har tillverkats av människans hand som varit viktigare än textilier, trots detta är vetenskapen inte gammal. Att studera textilier är problematiskt och den tvärvetenskapliga karaktären är stor, utvecklingen har gått från arkeologi, etnologi och konsthistoria. Idag har den stora influenser från social- och ekonomisk historia. Men den kanske viktigaste källan till kunskapen är den praktiska hantverkskunskapen som många gånger varit underskattad inom vetenskaper som behandlar textil.
Att studera den folkliga textilkulturen innebär att studera något som inte främst har sparats för eftervärlden. Ofta har den kunskapen ärvts genom handens erfarenhet. Det är när människan själv tillverkar ett föremål med sina egna händer som förståelsen för dess rätta värde frambringas. Likaså när det gäller odling av grödor, en kunskapserfarenhet som är svår att dokumentera. Handens kunskap sitter i känslan och för oss närmare det som är enkelt och självklart. Naturens och jordens olika egenskaper har haft en stor betydelse för vilket spånadsmaterial man valde att odla till textilier.
Dessa tankar har väglett min forskning kring en av världens enklaste och starkaste naturfiber – hampan (Cannabis Sativa L) Läs mer...(Hampa – det lättsamma och nyttiga, om ett försummet växtfibermaterial)
Under hela 1900-talet har en mängd textilfibrer ersatt våra egna nordiska naturfibrer. På bara 100 år har den kemiska industrin fört oss allt längre bort från det som är enkelt och därmed kunskapen om textiliernas specifika egenskaper vilka är en förutsättning för att producera hållbara textilier. Hampans främsta egenskaper är styrkan, motstånd mot röta, smutsavvisning, mjukhet, isoleringsförmåga och lätthet. Man fascineras av hampans många fördelar. Trots detta envisas dagens textilindustri att forsera odling av naturfibrer. Att odla växtfibrer på jordar där den inte naturligt hör hemma innebär en massiv konstgödsling och vattenförbrukning med följd att skadedjuren ökar och därmed ännu mer kemikalier. Bomull är ett exempel på denna miljöproblematik. Därför har min forskning om hampa närmat sig det naturvetenskapliga området, studier av odlingskulturer och dagens lantbruk i Sverige och kring länder i Syd.
Projektbidrag
Estrid Ericsons stiftelse
Agnes Geijers Fond för Nordisk textilforskning
Ebba och Sven Schwartz Stiftelse
Nordins Fond